Sök

En historisk tillbakablick på skiljeförfarande mellan Sverige och Kina

Hur kom det sig att SCC och svenskt skiljeförfarande fick ett sådant genomslag som det idag har i Kina? Och vad kan sägas om de kinesiska mål som hanteras av SCC idag? En ny artikel av SCC:s jurist Anja Håvedal-Ipp ger en överblick av historien och nuläget.

Under det kalla kriget uppstod ett behov att hitta opartiska och neutrala platser för lösning av tvister mellan parter från öst och väst. Sveriges utrikespolitiska policy karaktäriserades till stor del av alliansfrihet, och landet sågs därför som en neutral och gyllene medelväg.

De initiala kontakterna mellan SCC och China Council for the Promotion of International Trade (CCPIT) togs 1973, och de stärkta relationerna under det följande decenniet ledde så småningom till att SCC:s regler – tillsammans med skiljeförfarande hos CIETAC – förordades av den kinesiska staten som de enda tillåtna alternativen för kinesiska parter vid internationella affärer.

Idag är förutsättningarna förändrade, men runt 5 % av nya fall (10 % då svenska fall är undantagna) vid SCC mellan 2013 och 2014 innefattade en kinesisk part. Den stora spridningen av mål mellan olika branscher och olika typer av kontrakt, med omtvistade värden på mellan runt 18,150 till 1 miljard euro, visar på en fortsatt stark relation mellan de kinesiska och svenska samfunden för skiljeförfarande.

Artikeln publicerades först i septembernumret 2015 av China Business Law Journal, och återges med tillstånd av redaktörerna.

Läs artikeln av Anja Håvedal-Ipp här